De små marknaderna med handgjorda godisbitar och handstickade koftor, var de stora samlingsplatserna i början av seklet. På 50-talet började så smått de större butikerna och galleriorna med skyltfönstren komma, för att inbjuda till allt mer shopping, enbart för konsumtionens skull. På 70-talet blev det enklare för flera att köpa kläder och prylar, eftersom det nu var vanligt att även kvinnorna arbetade och tjänade egna pengar. Massproduktion blev vanligt och saker började tillverkas i överflöd. På 90-talet och 2000-talet när internet-handeln tog fart, började det även designas och produceras flera kollektioner per år och inte bara en eller två som tidigare.
Konsumtionshets
De flesta har nog inte varit medvetna om att vi handlar så mycket som vi gör, men eftersom det har uppkommit en het debatt om miljöförstöring och överkonsumtion som bidrar till negativa effekter, så har allt fler börjat att tänka till. Är det verkligen värt att shoppa så ofta och så mycket som vi gör, och till vilken nytta?
Varje år slår svenskarna rekord i konsumtion och siffrorna blir allt högre. Julklapparna blir större och fler, trots att allt mer av julhandeln sker på nätet. Man har också lagt märke till att det alltid drabbar den fattige, eftersom samhället tvingar låginkomsttagare att handla dyra saker åt sina barn, och att pensionärer tvingas köpa ny elektronik för att helt enkelt kunna
hänga med i utvecklingen. Reklam blir allt mer påträngande och oseriösa företag lurar av folk pengar genom felaktigt bindande kontrakt och annat fuffens.
Motreaktioner
Motståndare till konsumtionshetsen försöker göra klart för samhället att detta inte kan fortsätta, eftersom det både drabbar miljön och ekonomin. Och faktum är att trenden börjar ta en långsam vändning. Alltfler väljer att handla hållbart, second hand eller köpa presenter som utgör en upplevelse istället för en produkt. Det kommer också fler ilskna motståndare till kommersiella temadagar som Black Friday eller Alla Hjärtans Dag, som istället för att skapa köplust, lockar med lagningar, byten och hållbara erbjudanden. Man håller också på att utveckla köpfria dagar där folk ska hålla sig så långt från sina e-handelssidor som möjligt. Köpfria dagar är på väg att införas också för att uppmärksamma de svåra arbetsförhållandena som existerar ute i fattiga länder och som tvingar barn och människor att prestera mer bara för att vi andra ska få tillfälle att shoppa loss.
Vi märker även av dessa motreaktioner på dagens influencers och bloggare som värnar om det hållbara tänket och försöker uppmana sina läsare att handla mer klimatsmart. Bloggar med samhällsmedvetna budskap och råd hur man shoppar smartare och mer hållbart, har vunnit fler och fler läsare. Huruvida dessa reaktioner kommer att utökas och få fäste, får framtiden utvisa, men visst kan vi urskilja en klar förändring redan. I alla fall om vi ser till det lilla.
